Dödsångest
Nu ska jag skriva en högst personlig sak. Jag drabbas ganska ofta av dödsångest.
Det är anledningen till att jag är vaken nu, borde sova men kan inte.
Michael Jackson är anledningen till min ångest denna gång.
Alltså jag beskyller absolut inte han som person men hans bortgång har fått mig helt fokuserad på döden.
Det är ALLTID när jag ska sova.
Börjar jag tänka på någon som har dött,
eller att nån dör i en tv-serie jag ser innan jag lägger mig så är det kört.
Jag får panik, börjat gråta och mår riktigt dåligt.
Jag börjar alltid kritisera mitt egna liv, chanser jag inte tog, personer jag aldrig träffade mm
Blir livrädd för vad som ska hända senare i livet.
Vad gör jag om mina föräldrar dör? Eller mina syskon? Personer som jag håller kär?
Ni ser jag kan inte ens skriva att dom kommer att göra det.
För jag vet ju ATT vi alla kommer att dö. Men jag vill verkligen inte.
Jag får panik av vetskapen att en dag är mitt liv på jorden slut.
Jag kommer aldrig att finnas mera.
Aldrig kommer jag att känna, leva och andas mera.
Nu vill jag bara stanna tiden. Så ingen mer betydande person dör mitt framför ögonen på mig.
Michael Jacksons död har tagit hårt på mig, just när det gäller min panik.
Det är också då jag börjar känna mig värdelös som människa.
Vad har JAG liksom åstadkommit med för bra för denna världen?
Varför lever jag? Vad är meningen?
Varför har jag inte skaffat familj ännu?
Detta är frågor jag aldrig skulle komma på mig med att ställa i vanliga fall,
men när paniken kommer då känns allt bara helt värdelöst.
För i vanliga fall är jag rätt nöjd med mina val här i livet.
Men inte just nu.
Det krävs att jag kliver upp ur sängen och gör något helt annat för att det ska kunna gå över.
Ibland måste jag bara somna helt utmattad av mina tårar.
Jag vill att någon stannar tiden så man lever alltid. :-)
Ska försöka sova nu... jobbar tidigt imorrn. Ja om 2 timmar ska jag upp. *suck*
Take Care
C
Det är anledningen till att jag är vaken nu, borde sova men kan inte.
Michael Jackson är anledningen till min ångest denna gång.
Alltså jag beskyller absolut inte han som person men hans bortgång har fått mig helt fokuserad på döden.
Det är ALLTID när jag ska sova.
Börjar jag tänka på någon som har dött,
eller att nån dör i en tv-serie jag ser innan jag lägger mig så är det kört.
Jag får panik, börjat gråta och mår riktigt dåligt.
Jag börjar alltid kritisera mitt egna liv, chanser jag inte tog, personer jag aldrig träffade mm
Blir livrädd för vad som ska hända senare i livet.
Vad gör jag om mina föräldrar dör? Eller mina syskon? Personer som jag håller kär?
Ni ser jag kan inte ens skriva att dom kommer att göra det.
För jag vet ju ATT vi alla kommer att dö. Men jag vill verkligen inte.
Jag får panik av vetskapen att en dag är mitt liv på jorden slut.
Jag kommer aldrig att finnas mera.
Aldrig kommer jag att känna, leva och andas mera.
Nu vill jag bara stanna tiden. Så ingen mer betydande person dör mitt framför ögonen på mig.
Michael Jacksons död har tagit hårt på mig, just när det gäller min panik.
Det är också då jag börjar känna mig värdelös som människa.
Vad har JAG liksom åstadkommit med för bra för denna världen?
Varför lever jag? Vad är meningen?
Varför har jag inte skaffat familj ännu?
Detta är frågor jag aldrig skulle komma på mig med att ställa i vanliga fall,
men när paniken kommer då känns allt bara helt värdelöst.
För i vanliga fall är jag rätt nöjd med mina val här i livet.
Men inte just nu.
Det krävs att jag kliver upp ur sängen och gör något helt annat för att det ska kunna gå över.
Ibland måste jag bara somna helt utmattad av mina tårar.
Jag vill att någon stannar tiden så man lever alltid. :-)
Ska försöka sova nu... jobbar tidigt imorrn. Ja om 2 timmar ska jag upp. *suck*
Take Care
C
Kommentarer
Postat av: Celeste
This i did not know about you.. gumman :( jag vet att det inte är nåt jag kan säga eller göra åt saken, men det är bra att känna till... stor kram på dig
Postat av: Bloggläsare i norr
Du som verkar vara en så härlig person ska inte gråta dig till sömns.. Skulle gärna hålla om dig på kvällen så du kunde somna glad och lycklig, som du förtjänar..
Och 30 är ju ingen ålder, gott om tid att skaffa familj..
Snygg, smart och rolig, killarna står nog på kö, bara du som måste se dom! ;)
Kram!
Trackback